Advokater kan lära av entreprenörer - Realtid.se

Advokater kan lära av entreprenörer - Realtid.se: "För att lyckas som advokat måste man ha en entreprenöriell ådra. Det anser Wistrands Lars Hasp, Magnus Forssman och Anna Forsebäck.

Anna Forsebäck, biträdande jurist och initiativtagare till Wistrand Startup Star menar att det är viktigt att skapa kontakter med entreprenörer så att steget till att ringa en jurist inte blir för långt.
Foto: Helene Rothstein
På torsdagen anordnade advokatfirman Wistrand en tävling i entreprenörskap. Vinnare av tävlingen Startup Star 2012 blev Angelika Olsson och Annika Lidne med bolaget Dramatify – en genomtänkt affärsidé menade delägare Magnus Forssman – som delade ut diplom."

'via Blog this'

Skriv gärna kommentarer om vad just du tycker om detta inlägget. MVH www.2B4Y.com

Skattelagen ska utredas | Näringsliv | SvD

Skattelagen ska utredas | Näringsliv | SvD:

"Nu har regeringen tagit det formella beslutet om den utredning som ska leda till stärkt rättssäkerhet när det gäller skattebrott och skattetillägg. Utredaren får bland annat i uppdrag att analysera det svenska skatteförfarandet med beaktande av Europakonventionen, som förbjuder så kallad dubbelbestraffning, att någon straffas två gånger för samma brott. EU-domstolen utreder för närvarande om det svenska systemet bryter mot konventionen."

'via Blog this'

Skriv gärna kommentarer om vad just du tycker om detta inlägget. MVH www.2B4Y.com

SEB hade rätt att vägra lämna ut uppgifter om advokaters klientmedelskonton | Dagens Juridik

SEB hade rätt att vägra lämna ut uppgifter om advokaters klientmedelskonton | Dagens Juridik:

"Skatteverket begärde inom ramen för en så kallad generell tredjemansrevision ut transaktionsuppgifter hos SEB avseende cirka 900 klientmedelskonton. SEB som vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till bank- och advokatsekretessen dömdes att betala vite i både länsrätten och kammarrätten. Högsta förvaltningsdomstolen gör nu en annan bedömning. Läs hela här."

'via Blog this'

Skriv gärna kommentarer om vad just du tycker om detta inlägget. MVH www.2B4Y.com

Play Rapport: Unga luras in i kriminella nätverk

Play Rapport: Unga luras in i kriminella nätverk:

'via Blog this'

"Företagen blir brottsverktyg" - rapport | svt.se

"Företagen blir brottsverktyg" - rapport | svt.se:

"Ekobrottsmyndigheten får allt fler grova ekonomiska brott på sitt bord. Förra året anmäldes 4.300 misstänkta grova ekobrott. Det är en ökning med 50 procent jämfört med förra året."

'via Blog this'

Skriv gärna kommentarer om vad just du tycker om detta inlägget. MVH www.2B4Y.com

Revisionsbyrå inte skadeståndsskyldig gentemot bank | Dagens Juridik

Revisionsbyrå inte skadeståndsskyldig gentemot bank | Dagens Juridik: "Sedan Högsta domstolen återförvisat ett mål rörande skadeståndsskyldighet för en revisionsbyrå fastställer nu hovrätten tingsrättens dom. Domen innebär att revisorerna inte kan anses ha varit oaktsamma varför käromålet ogillas."

'via Blog this'

Skriv gärna kommentarer om vad just du tycker om detta inlägget. MVH www.2B4Y.com

Skatteverket fick rätt om pensionsutbetalningar i HFD | Dagens Juridik

Skatteverket fick rätt om pensionsutbetalningar i HFD | Dagens Juridik:

"Högsta förvaltningsdomstolen finner att ersättning från pensionsförsäkring och pensionssparande ska anses ske utifrån fastställda belopp även om endast beräkningsgrunderna fastställts i förväg. Klicka här läs hela"

Skriv gärna kommentarer om vad just du tycker om detta inlägget. MVH www.2B4Y.com

Ex-vd JO-anmäler Saabs konkurs

Publicerad 2012-02-03 11:26 Peter Smedman, före detta vd för Ackordcentralen, har JO-anmält det sätt som Vänersborgs tingsrätt samt Tillsynsmyndigheten för konkurser har agerat på i samband med Saab Automobiles konkurs. 

Enligt Göteborgs-Tidningen är det inte konkursbeslutet i sig som Smedman har anmält utan det sätt som Tillsynsmyndigheten för konkurser samt Vänersborgs tingsrätt har agerat på, det vill säga hur de tre konkursförvaltarna utsågs och det sätt som jävsfrågorna har hanterats på.

Juridik och etik

Publicerad 2012-02-02 07:23 Bild: Jessica Gow/Scanpix

Av Peter Wahlgren, professor

Etik aktualiseras i allt fler sammanhang. Sjukvård, journalistik, miljöhänsyn och uppförandekoder för näringslivet är aktuella exempel. Hänvisningar till etik blir också vanligare i rättslig kontext. Etik åberopas i processer, rättsetik  debatteras i media och rättsvetenskapen avkrävs försäkringar om att följa etiska principer för att få anslag.

För juristen kan utvecklingen verka förvirrande. Rätten baseras på identifierbara rättskällor och en någorlunda enhetlig juridisk metod. Argument om att etik skall ges företräde utmanar mycket av detta. Etiska normer är många gånger oprecisa varför även rättsäkerheten berörs. Att förstå vad som avses med etik är således angeläget.

Ofta härleds etik från moral, sociala normer och religion, bland sätts likhetstecken mellan dessa. Det finns även ett rikt utbud av etiska koder, tillkomna genom en grupps eller en branschs eget initiativ. Variationen är dock stor och en enhetlig etiklära saknas. Vad en uppfattar som oförvitligt kan en annan anse förkastligt.

Etik är sällan ett alternativ till juridik. Etiska resonemang kan emellertid på flera sätt utgöra komplement. En uppfattning är att etiken är ett överordnat system med allmänna principer (rätten till liv, kroppslig integritet, skyldighet att hjälpa andra, rätt till självbestämmande m.m.) som alltid gäller. Etik som uttrycker sådana värderingar betecknas ofta metaetik och kan användas såväl för att stödja som kritisera rätten. Exempelvis kan man hävda att det är oetiskt att kringgå skattelagarna (för att de omfördelar resurser till behövande) samtidigt som man kritiserar en straffrätt som inte tar avstånd från vedergällning.

Etik kan också komplettera juridiska resonemang genom att vara utfyllande. Ibland används beteckningen normativ etik. Denna kan vara implicit eller finnas nedtecknad i lagstiftning eller i andra regelsystem. Det kan handla om hur man skall bemöta patienter, god advokatsed, religiösa påbud etc. Etiken kan på så sätt anvisa vad som är rätt, fel, gott eller ont i detaljfrågor. När normativ etik upprätthålls och respekteras fungerar den som tillämpad eller vägledande etik.  Sådan etik blir allt mer uppmärksammad men kan också komma i konflikt med rätten. Vapenvägran, abortmotstånd, eutanasi, hantering av personuppgifter och fildelning illustrerar.

Det finns även etik för beslutsfattande. Man kan då skilja mellan pliktetik och konsekvensetik. Enligt pliktetisk normteori kan en handling vara rätt eller fel oberoende av dess konsekvenser. Utgångspunkten är att det finns saker man aldrig får göra, t.ex. ljuga eller bryta mot lagen, eftersom detta i förlängningen innebär att vi inte kan lita på någon eller att samhällets ordning bryter samman – vilket är oacceptabelt. Konsekvensetisk normteori, å andra sidan, låter handlingens sammanvägda konsekvenser avgöra vad som är rätt eller fel, vilket ibland kan medföra att man tvingas bryta mot såväl avlagda löften som lagens bestämmelser, t.ex. för att förutsättningarna förändrats så att pliktuppfyllelse skulle medföra oacceptabla konsekvenser.

Etik är ett stort ämne och långt mer mångfacetterat än vad som är möjligt att sammanfatta på några få rader. Tydligt är dock att det finns flera paralleller mellan juridik och etik. Båda företeelserna rymmer övergripande principer och detaljerade regelsystem. Ibland är dessa likartade, ibland kompletterar de varandra och i andra fall är de oförenliga. Därtill finns både juridiska och etiska principer för att argumentera och fatta beslut.

Etiken speglar perspektiv, normer och grunder som inte har rättsligt ursprung. Ur ett strikt rättsligt perspektiv kan etiska argument därför också framstå som oriktiga eller outvecklade. Etiska argument kan likväl inte negligeras. Moral, sociala normer och religion ligger många människor närmare än rättsregler, och ett legitimt rättssystem måste kunna förklara sina förutsättningar på ett förståeligt sätt. Diskussioner om juridik och etik kan leda till nya insikter och till att regler revideras. Ibland gäller motsatsen men det är i dessa samtal legitimitet etableras.

Peter Wahlgren

Veckans skattetips: Kvarskatt vid årets taxering?

För du kvarskatt överstigande 20 000 kronor i år? I så fall är det snart dags för en extra inbetalning av skatt.

Du kanske har sålt aktier med vinst under förra året eller har sidoinkomster där för lite preliminärskatt har betalts? För att undvika kostnadsränta måste du eventuellt göra en extra inbetalning av skatt.

Rapport och seminarium: En arbetslinje för höginkomsttagare

Vid ett seminarium hos Skattebetalarnas Förening på onsdagen presenterade Nima Sanandaji en ny rapport "En arbetslinje för höginkomsttagare". I rapporten diskuteras underlaget för den skattepolitik som drivs i Socialdemokraternas skuggbudget - högre skatter på höginkomttagare, för att 'tvinga dem att arbeta mer'.

Sanandaji finner att det finns stöd för att ännu högre skatter på höga löneinkomster skulle leda till fler arbetade timmar. Däremot finns det mycket som talar för att svenska höginkomsttagare arbetar ovanligt lite jämfört med EU-snittet.

Deklarationsblanketter på väg

Deklarationsblanketter på vägBlanketterna Inkomstdeklaration 2, 3 och 4 skickas ut under 6 till 17 februari. Den 20 mars öppnar e-tjänsten Inkomstdeklaration 2.Blanketter på väg att skickas ut:Inkomstdeklaration 2 för aktiebolag, ekonomiska föreningar m.fl. (SKV 2002)Inkomstdeklaration 3 för ideella föreningar, stiftelser m.fl. (SKV 2003)Inkomstdeklaration 4 för handelsbolag (SKV 2004).

Om du inte har fått deklarationsblanketten senast den 17 februari bör du kontakta Skatteupplysningen, tfn 0771-567 567.

Senast klockan 24:00 den 2 maj ska du ha lämnat in deklarationen elektroniskt eller på papper till Skatteverket.

Ny utgåva av broschyren Frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning av lokaler

Ny utgåva av broschyren Frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning av lokalerOm du ska ta ut moms av dina hyresgäster vid uthyrning av butikslokaler, kontorslokaler, industrilokaler och hela byggnader som används i momspliktig verksamhet måste du ha ett beslut från Skatteverket om att du är registrerad för uthyrning av lokalerna. Broschyren beskriver huvuddragen i de regler som gäller för frivillig skattskyldighet.Frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning av lokaler, SKV 563 utgåva 4

Ny utgåva av broschyren Skatteregler för enskilda näringsidkare

Ny utgåva av broschyren Skatteregler för enskilda näringsidkareDen här broschyren vänder sig till dig som är delägare i mindre aktie-/handelsbolag och som själv upprättar bokslut och deklaration.Skatteregler för enskilda näringsidkare, SKV 295 utgåva 16

Ny utgåva av broschyren Försäljning av bostadsrätt

Ny utgåva av broschyren Försäljning av bostadsrättBroschyren beskriver hur du ska deklarera försäljning av bostadsrätt och hur du begär uppskov med beskattning av vinst. Här finns exempel på hur du fyller i blanketterna samt uppgift om vilka regler som gäller.Försäljning av bostadsrätt, SKV 321 utgåva 11

Ny utgåva av broschyren Försäljning av småhus

Ny utgåva av broschyren Försäljning av småhusBroschyren beskriver hur du ska deklarera försäljning av småhus (villa, kedjehus, radhus och fritidshus) eller ägarlägenhet som är privatbostad och hur du begär uppskov med beskattning av vinst. Här finns också exempel på hur du fyller i blanketterna samt uppgift om vilka regler som gäller.Försäljning av småhus, SKV 379 utgåva 18

Underlag för prisomräkning av lokalkostnadsandelen 2013 inlämnat

Här hittar du de senaste årens underlag för prisomräkning av lokalkostnaderna. Dessutom finns här en beskrivning av ESV:s uppdrag att redovisa underlag för prisomräkning av lokalkostnadsandelen i anslagsbaserna.

Prisomräkning av anslag sker årligen som en tidig del i budgetarbetet. Utgångspunkten är prisförändringar för löner, lokalkostnader och övrigt.

Syftet med prisomräkningen av lokalkostnaderna är att utifrån vissa givna förutsättningar justera för prisförändringar på hyresmarknaden så att myndigheternas "köpkraft" bevaras. Avsikten är däremot inte att justera för till exempel ombyggnadskostnader på grund av ändrad verksamhet eller kostnadsförändringar för ökade eller minskade lokaler.

ESV har i uppdrag att till den 1 februari varje år lämna ett underlag för prisomräkning av lokalkostnadsandelen i anslagsbaserna till regeringen. Underlaget redovisas som omräkningstal på anslagsnivå (med något undantag) och ska avse nästkommande budgetår.

Tidigare VD gottskrivs preliminär skatt

Publicerad 2012-01-31 09:05

En 49-årig man, som tidigare varit VD och styrelseledamot i ett aktiebolag, fick lön utan att bolaget betalt in någon skatt. Skatteverket, SKV, beslutade att 49-åringen inte skulle gottskrivas den preliminära skatten med motiveringen att han haft en sådan insyn i bolaget att han varit införstådd med att skattebetalning inte gjorts.

En 49-årig man hade varit ensam styrelseledamot och VD i ett bolag under cirka fyra år, från maj 2004 till och med januari 2008. Därefter överläts dessa funktioner till en annan person och 49-åringen återgick då till sin tidigare tjänst som ekonom i bolaget. Några månader senare såldes bolaget för att sedan gå i konkurs.

49-åringen hade under den tidigare delen av år 2008 erhållit löneutbetalningar från bolaget, något som Skatteverket, SKV, påstod att bolaget inte betalat in arbetsgivaravgifter och preliminärskatter för. SKV menade att 49-åringen varit införstådd med att bolaget inte betalt preliminär skatt, varför han heller inte skulle gottskrivas någon sådan.

Mannen trodde dock att han fått lön efter att bolaget dragit skatt, det vill säga nettoutbetalningar, något som han fösökte styrka med lönespecifikationer och bankkontoutdrag.

SKV hade inte kunnat göra någon närmare granskning av bolagets räkenskapsmaterial eftersom de inte fanns kvar. Men enligt SKV hade bolaget underlåtit att betala arbetsgivaravgifter och preliminärskatter även under den period som mannen varit företagsledare.

Efter sitt uppdrag som VD hade 49-åringen varit styrelseledamot i bolagets dotter- och dotterdotterbolag och SKV menade att mannen haft ett fortsatt inflytande i bolaget samt insyn i bolagets ekonomi och löneadministration.

Förvaltningsrätten biföll dock 49-åringens överklagande och beslutade att mannen skulle tillgodoräknas preliminär skatt med 93 000 kronor. Domstolen menade att 49-åringen kunde haft anledning att tro att arbetsgivaren haft för avsikt att betala in preliminärskatten. Mannen hade endast varit anställd och hade inte varit företagsledare under de tidsperioder som de ifrågavarande löneutbetalningarna avsåg. Sammanfattningsvis ansåg domstolen att mannen, i egenskap av endast anställd, inte haft ett sådant inflytande och särskild insyn i bolagets ekonomi och löneadministration.

SKV överklagade till kammarrätten som gör samma bedömning som underinstansen och avslår överklagandet. Det finns inget underlag för att 49-åringen uppenbarligen borde ha insett att arbetsgivaren inte dragit av preliminärskatt i enlighet med vad som angetts i de lönespecifikationer som han fått, påpekar rätten bland annat.

Få tillgång till bakomliggande domar och dokument som ligger till grund för aktuella artiklar och reportage.

Läs mer/registrera dig Logga in Användarnamn: * Lösenord: * Kom ihåg migBegär nytt lösenord
Begär nytt lösenord.

Författningar om mervärdesskatt 2012

Författningar om mervärdesskatt 2012Dokumentet motsvarar
SKV 550 utgåva 29 (del 1) och SKV 551 utgåva 8 (del 2). Författningar om mervärdesskatt 2012.

Ny utgåva av Skattekontobroschyren

SkattekontobroschyrenDen här broschyren vänder sig till dig som har ett skattekonto, dvs. alla som betalar skatt i Sverige.

OBS!  Om du med automatik vill få en utbetalning under 2 000 kr måste du ha anmält ett bankkonto som Skatteverket kan sätta in dina pengar på.

SKV 408 utgåva 5

Nationell korruptionsgrupp inrättas

Publicerad 2012-01-30 05:00

Den 1 februari inrättas en ny enhet vid Rikskriminalpolisen, Nationella korruptionsgruppen. - Självklart är vi positiva till inrättandet av NKG. Det var ju vår idé från början, säger överåklagare Gunnar Stetler, chef vid Riksenheten mot Korruption.

NKG är en ny nationell resurs som i samverkan med Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption ska utreda ärenden som handläggs vid myndighetens korruptionsenhet. Enligt Riksåklagarens arbetsordning omfattar enhetens ansvarsområden bestickning enligt 17 kap 7 §, mutbrott enligt 20 kap 2 § brottsbalken samt brott som har samband med sådan brottslighet.

Gruppen kommer bestå av totalt 30 medarbetare varav cirka två tredjedelar rekryteras internt inom Polisen. Förutom poliser kommer också bland annat ekonomer och skattebrottsutredare att ingå i teamet.

NKG delas upp i tre avdelningar – Utredningssektionen, Kriminalpolisenheten, Rikskriminalpolisen där 25 av gruppens 30 medarbetare tillhör den förstnämnda.

Enligt överåklagare Stetler har diskussionerna om en nationell korruptionsgrupp länge varit på tal.

- Det har varit ett stående inslag i Åklagarmyndighetens önskemål sedan minst fem-sex år tillbaka.

Gruppen är också ett resultat av den hårda kritik som Justitiekanslern, JK, riktade mot polisen i april 2010 i samband med mututredningen kring JAS 39 Gripen.  

- Polisen uppmanandes att inrätta en ny särskild enhet för korruptionsärenden eftersom de bristande polisresurserna kunde vara ett brott mot Sveriges internationella åtaganden, enligt JK.

- Till skillnad från då har vi nu resurser och kompetens på ett och samma ställe, vilket i de flesta fall är en god idé. Det var lite si och så med den saken tidigare, säger Stetler.

Wretling håller med och menar att det många gånger kan vara besvärligt för mindre polismyndigheter att få ärenden om mutor eller bestickning på sitt bord.

- Sådana ärenden kräver särskild kompetens och är tidskrävande, de skickas därför i många fall vidare till Stockholm.

- Men här har vi inte heller alltid tillräckliga utredningsresurser. Detta problem hoppas vi kunna lösa genom att samla våra resurser till NKG, fortsätter han.

NKG kommer därför nu per den första februari att ta hand om samtliga polisanmälningar rörande misstänkt korruption i Sverige.

Utredningarna kommer dock att vara besvärliga även för NKG, påpekar Wretling. Detta då varken den som gett eller tagit emot en muta brukar vara speciellt benägen av att prata med polisen.

- Det krävs normalt bevisning i form av dokument av olika slag, inte sällan från datorer.

En IT-forensiker kommer därför också att ingå i gruppen.

Betyder satsningen att problemen med korruption ökar i Sverige?

- Problemet är relativt litet vid en internationell jämförelse, men det är betydligt större än många tycker eller tror att det är. Frågor om korruption tas inte alltid på det allvar de förtjänar, säger Stetler.

Sommar- och höstjobb 2012

Sommar- och höstjobb 2012Vill du arbeta på Skatteverket i sommar? Annonser till våra sommarjobb kommer att publiceras under februari månad.Nu börjar vi lägga ut annonser för vår- sommar- och höstjobb. Vi kommer löpande att lägga ut annonser om olika anställningar runt om i landet.

Här hittar du våra sommarjobb.

Moms vid försäljning av appar

Moms vid försäljning av apparHar du utvecklat en app som du vill sälja via ett utländsk företag? Då ska du redovisa svensk moms på försäljningen. I vissa fall betalar det utländska företaget moms på försäljningen i ett annat EU-land. Då behöver du inte redovisa moms.När ett utländskt företag förmedlar en app för din räkning ses du som den verkliga säljaren. Det betyder att du ska redovisa svensk moms på hela försäljningssumman. Det utländska företagets försäljning består av provision för den förmedlingstjänst som utförs åt dig.

Om du har utvecklat en app som en privatperson inom EU laddar ner och köper tar Skatteverket i vissa fall inte ut moms på försäljningen. Det gäller när företaget som säljer din app redan betalar moms på försäljningen i ett annat EU-land.

Läs mer om försäljning av appar

Ny utgåva av broschyren Moms inom kulturområdet

Ny utgåva av broschyren Moms inom kulturområdetBroschyren vänder sig i första hand till konstnärer, artister, författare
och andra som är verksamma inom kulturområdet.Moms inom kulturområdet, SKV 562 utgåva 5

Advokater i regeringen

Publicerad 2012-01-26 19: 23 Annie Lööf. Foto: Jens L ' Estrade/Scanpix

Sverige har Beatrice Ask sedan 2006 en advokat utan juridisk utbildning.

Advokater är i stället Lena Ek och Erik Ullenhag, båda tidigare suttit i parlamentet liksom Annie Lööf.

Miljöminister Lena Ek (C) var medlem i det Europeiska parlamentet 2004-2011 och satt i riksdagen från 1998 till 2004.

Hon var tidigare forskare och lektor i internationell rätt i Lund.

Näringsminister Annie Lööf (C) är partiledare.

Integrationen ministern Erik Ullenhag är andra vice ordförande för det LIBERALA PARTIET, sitter i sociala undersökningen och har varit partisekreterare. Han satt i riksdagen 2002-2006 och 2009-2010.

Arbetskraft ministern Hillevi Engström är inte jur kand men utexaminerades från polishögskolan och studerade juridik.

Annika Hamrud

Advokater i riksdagen

Publicerad 2012-01-26 19: 39 Jan Ertsborn. Bild: Bertil Eriksson/Scanpix

Konservativa:

Sofia Arkelsten, sekreterare

Henrik von Sydow, ordföranden i skatteutskottet, tidigare i rättsliga angelägenheter, justitieutskottet och konstitutionsutskottet, ingår också i den konstitutionella undersökningen

Marta Obminska, trädde den riksdagen 2010, sitter i styrelsen

Jan Ericson, känd som Ericson i Ubbhult, medlem av utskottet för utbildning.

Maria Abrahamsson, ledamot i styrelsen för skatteutskottet och domar

Andreas Norlén är juris, sitter i utskottet för konstitutionella frågor

Kajsa Lunderquist,-statsrådsersättare och sitter i utskottet för konstitutionella frågor

Anti Avsan rådman i Stockholms tingsrätt, sitter i civilt kommittén, har en bakgrund som polisen

Patrick Reslow, ledamot i justitieutskottet

Jessika, Vilhelms son, kom år 2010, medlem av civilt kommittén

Anders Hansson, jur kand och nämnda tull inspektören, sitter i försvarsutskottet, tidigare i justitieutskottet

Walburga har en österrikisk läkare Dr. sitter i styrelsen

Folkpartiet:

Johan Pehrson är på semester domare, gruppledare, ledamot i justitieutskottet, ledamot av styrelsen, rådgivande rådet och militär delegation.

Jan Ertsborn, vice ordförande i utskottet för civila

Allan Widman, medlem av Defence Committee, medlem av rådet, kriget delegationen och Memorial stad

Center:

Annie Lööf-ledare och industrin ministern

Johan Linander-vice ordförande i justitieutskottet

Kristdemokraterna:

Caroline Szyber, valdes år 2010, statsrådsersättare, ledamot i justitieutskottet

Otto Von Arnold, medlem av civilt kommittén.

Socialdemokraterna:

Susanne Eberstein, kammarens juridisk rådgivning, riksdagens första vice ordförande och ledamot av militära delegationen

Green Party:

Åsa Romson, talesman

Bodil Ceballos, ledamot av utskottet för utrikesfrågor och militära delegationen

Till vänster:

Ingen just nu. Ingrid Burman, som var vice partiledare, satt i riksdagen 1994-2006. Partiet har också ett antal anställda jurister, bland andra, kanslichefen.

Sverigedemokraterna:

Ingen ledamot av riksdagen. Bland tjänstemän är några som har avbrutit sina juridikstudier att börja arbeta för partiet.

 

Annika Hamrud

Domstolar behöver bondförnuft

Publicerad 2012-01-26 13:28 Erik Laakso. Bild: Tobias Björkegren

Av Erik Laakso

De politiskt tillsatta nämndemännen har en central uppgift. De ska tillföra invånarperspektivet, det sunda bondförnuftet, till brottsbedömningen. I det amerikanska systemet har man jurytjänstgöring och här har vi politiskt tillsatta nämndemän. Som system betraktat är det inte nödvändigtvis något dåligt. Däremot är det intressant att fundera över om det är de politiska partierna som är mest lämpade att tillsätta nämndemännen.

Nämndemannasystemet är mycket gammalt och har tjänat landet väl under lång tid. Men problem uppstår när nämndemännen uteslutande hämtas ifrån de politiska partierna. Inte minst med tanke på att partier med synnerligen tveksam demokrati- och rättvisesyn vinner terräng av missnöjesorsaker. Det är därför dags att göra en översyn på kriterierna för att utse nämndemän. Däremot bör vi inte lämna systemet eftersom det är en bra maktdelningsprincip med medborgare valda utifrån förtroende hos allmänheten.

Partierna skriker naturligtvis i högan sky. Nämndemannasystemet har tjänat partierna väl som ett sätt att kunna arvodera en del individer som tack för lång och trogen tjänst utan att behöva ta ur partikassan. Därför hörs tongångar om att juristerna vill ta makten över domstolarna. Men man kan kanske ha ett nämndemannasystem utan att det måste vara de politiska partierna som äger frågan. Just bredden som en gång återfanns i de politiska partierna kan inte längre benämnas som tillräcklig.

Om det är som Mårten Schultz skriver i DN (25/1), att det skulle finnas något rättsvidrigt med att ha politiskt tillsatta domare kan det finnas skäl att se över saken. Men mer rättsvidrigt vore trots allt att ha domstolar utan den demokratiska aspekten av vanligt folk och den aspekten som de medför till dömandet.

Däremot finns det inget självklart med att det är i de politiska partierna man finner den demokratiska aspekten av vanligt folk längre. Medlemsantalet sjunker dramatiskt även i de större folkrörelsepartierna och bredden på nämndemän blir allt smalare. Genom att söka sig utanför politiken för att finna tjänstgörande nämndemän kan bredden återfås. Att ta tag i diskussionen och föra den brett synes i alla händelser vara nödvändigt. Men partierna kommer sätta emot allt de har i frågan. Det bör dock inte hindra processen. Tvärtom är det ett tecken på att den bör skyndas på.

Erik Laakso, oberoende debattör och bloggare

Polis: Anonyma vittnen bör tillåtas i undantagsfall

Publicerad 2012-01-26 09:05

Det är hög tid för justitieministern att utreda och få till stånd brottmålsprocesser som i undantagsfall tillåter anonyma vittnen, skriver polisen och rättsvetaren Patrik Thunholm.

Med de många skjutningar som drabbat Malmö den senaste tiden har vi inte bara blivit påminda om att våldet kryper närmare, utan också att rättssamhället kanske står inför sin viktigaste utmaning någonsin. Malmöpolisen har förstärkts med flera aktionsgrupper från hela landet vilka går under benämningen GOB (Grov Organiserad Brottslighet). Vid sidan om den ordinarie rättsordningen har det under de senare åren vuxit fram alternativa tillvägagångssätt för den som vill undvika lagföring och i takt med detta har lagens långa arm blivit kortare. Det är i huvudsak inom den grova organiserade brottsligheten, den utbredda ungdomskriminaliteten samt inom relationsvåld som otillåten påverkan av vittnen och brottsoffer i vissa fall har fått en framträdande roll. De okonventionella spelreglerna gör oss påminda om att de rättsvårdande myndigheterna måste ta tjuren vid hornen medan den fortfarande är en kalv.
 
En grundläggande förutsättning för att vårt rättssamhälle ska fungera är att brottsoffer och vittnen kan tala fritt med polis och att vittna i rättegångar. Mot denna bakgrund har det från samhällets sida ansetts viktigt att skicka ut signaler om att det inte uppfattas som lönsamt att genom påtryckningar förhindra brottsoffer och vittnen att lämna uppgifter till rättsväsendet. En sådan signal är brottet övergrepp i rättssak, vilket syftar till att någon som har begått ett brott inte skall gå fri därför att ingen vågar anmäla eller vittna om brott. Brottet kan dock vara svårt att styrka och i kombination med annan grov brottslighet är det inte alltid det renderar i en mycket svårare påföljd än vad som annars skulle varit fallet. I anslutning till denna problematik är det viktigt att göra sig påmind om att vid sidan om teknisk bevisning är vittnen det viktigaste bevismedlet för att polis och åklagare ska kunna binda en person till ett brott.
 
Polisen är med andra ord i allra högsta grad är beroende av allmänhetens ögon och öron för att kunna beivra den brottslighet som breder ut sig. Polismän på fältet är de som i ett led av en längre kedja har att spela en avgörande roll för att ingjuta mod hos de målsägare och vittnen som de möter på brottsplatsen. Det är naturligt att ett vittne kan känna ett visst obehag inför en rättegång, oavsett ärende. I sammanhanget är det viktigt att göra sig påmind om att det avläggs ca 100 000 vittnesmål i svenska domstolar varje år och att det absoluta flertalet sker utan att de inblandade drabbas av några repressalier. Samtidigt får man inte blunda för det faktum att okonventionella metoder ibland används för att hota vittnen till tystnad.
 
Föreställ dig att du en kväll blir vittne till ett grovt våldsbrott. Polis kommer till platsen och de förhör ett antal personer, däribland du. Du pekar med säkerhet ut två personer som de mest aktiva i misshandeln och dessa grips av polisen. Personerna ingår i ett gäng om tio andra personer som alla bär likadana jackor. Dagen efter då du kliver på en i det närmaste tom buss vid busstationen kliver delar av gänget på. Personerna tar plats bredvid och runt dig trots att det finns en massa andra lediga platser i bussen. Utan att tilltala dig talar de om gårdagens misshandel och att ingen kan ha sett vem som slog. När du kliver av, så kliver samtliga gängmedlemmar också av. De håller sig några meter bakom dig och väl framme vid ditt hem sätter de sig ned på trottoarkanten med ansiktena vända mot din bostad. Huvudförhandlingen hålls inom två veckor efter gripandet av de två utpekade. När du kommer till tingsrätten, står ca tio personer av gänget i uppehållsrummet utanför själva rättssalen. Samtliga stirrar på dig då du kommer in och några av dem slår sig ned på bänkarna bredvid dig. Personerna talar ganska högt om den stundande förhandlingen och att deras två vänner snart kommer att släppas. Någon av dem uttalar; ”ja, några vittnen finns ju inte och det är ju en himla tur, för alla inblandade!”
 
Vittnens medverkan i brottmål är avgörande för att ett ärende ska kunna ledas i bevisning och i förlängningen till en fällande dom. De okonventionella spelregler som i vissa fall kommit att användas för att påverka vittnen har inte bara inverkan på vittnena som sådana utan också på det traditionella rättssamhälle som vi känner det. Så snart som vittnen och brottsoffer utsätts för påtryckningar i syfte att hindra information från att ny rättsväsendets myndigheter hotas de fundament som rättsstaten vilar på. Mot denna bakgrund är det därför hög tid att verka för ett införande av en process som i undantagsfall och under vissa klart givna förutsättningar inbegriper anonyma vittnen.
 
De senaste åren har frågan om anonyma vittnen varit uppe i Europadomstolen flera gånger. Där menar man att huvudregeln om en rättvis rättegång gäller, genom att den tilltalade ska ha rätt att ställa frågor till ett vittne och bemöta dess vittnesmål. Detta till trots har domstolen ändå sagt att det kan finnas omständigheter då det kan vara befogat med anonyma vittnen, till exempel när det finns risk för vittnets eller målsägandens liv eller hälsa. Möjligheten till att under vissa särskilda omständigheter få sekretessbelägga ett vittnes identitet skulle kunna vara en effektiv arbetsmetod för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Sådana vittnesmål skulle få avläggas först efter särskild domstolsprövning, och under klart angivna förutsättningar. För att skänka systemet legitimitet kunde en nämnd med en representant från exempelvis Advokatsamfundet, en parlamentariker, en psykolog m.fl. få ha fullständig insyn i hela processen och på så sätt också få kännedom om vittnets identitet.
 
För några år sedan införde Norge möjligheten att under vissa klart givna omständigheter få vittna anonymt. Villkoren för de norska anonyma vittnesmålen är dock hårda och lagstiftningen har bara använts ett fåtal gånger. Undertecknad är av uppfattningen att möjligheten till anonyma vittnesmål också borde införas i Sverige. Väl medveten om att åtskilliga opponenter är av uppfattningen att det skulle vara oacceptabelt att den transparens som präglar brottmålsprocessen skulle sättas ur spel, så handlar det samtidigt bara om en handfull fall. Opponenternas ibland fasta övertygelse bör ställas mot det enskilda vittnets fortsatta tillvaro efter det att processen är över. I sammanhanget ska då beaktas att samhällets tack för att någon står upp för rättvisan i några fall stavas: personsäkerhetsprogram med ny identitet.
 
Så länge kriminella kan utöva hot för att skapa en egen rättsordning spelar det på det stora hela ingen roll vilket straffet för vapenbrott är eller vilka brottsförebyggande redskap som polisen tillförs i sitt arbete med att bekämpa den grovt organiserade brottsligheten. Det är hög tid för justitieministern att utreda och få till stånd brottmålsprocesser som i undantagsfall tillåter anonyma vittnen.
 
Patrik Thunholm
polis och rättsvetare

LO föreslår stor skattereform

Foto: Soman / CCASA2.5G

På dagens DN-debatt drar två LO-ekonomer en lans för en ny bred skattereform. Deras förslag på ett system baserat på likformighet och neutralitet där det är möjligt att göra politiska prioriteringar om skattekvotens storlek utan att skattesystemets fundament kullkastas.

Tanken på en skattereform med brett parlamentariskt stöd som i förlängningen ger stabilitet och förutsägbarhet i skattesystem är tilltalande. En sådan är dock inget värd utan istället helt kontraproduktiv om den har fel innehåll. Att som föreslaget från LO bli överens om att återinföra fastighetsskatt och arvs- och gåvoskatt är ingen bra ide. Argumenten mot dessa skatter är lika starka idag som när de avskaffades.

Sänkt skatt bästa sättet komma åt räntesnurror

De politiker som kritiserar Carema och andra bolag för skatteplanering kastar sten i glashus, skriver Robert Påhlsson, professor i skatterätt vid Handelshögskolan i Göteborg, i en debattartikel i Göteborgs-Posten. Upplägget är vanligt bland större företag och inget som utmärker den privata vårdsektorn. Dessutom har faktiskt kommuner stött för många av uppläggen. Det har då gått till så att man bolagiserat viss verksamhet. Sedan har kommunen lämnat ut pengar till det egna bolaget som i sin tur har dragit av räntekostnaden mot sina intäkter. Finessen har då varit att kommunen som mottagare av den avdragna räntan inte är skattskyldig för den!

Genom att avskaffa företagens ränteavdrag och istället sänka bolagsskatten slipper man problemet med räntesnurror. En skattesats på 15 procent skulle göra att ränteavdragen och en massa andra invecklade avdrag dramatiskt förlorade i ekonomisk betydelse, till nytta för bolagen men också för Skatteverket vars kontrollresurser skulle kunna utnyttjas ännu effektivare, skriver han.